Fruntimmer bakom allt – Strongnet byanät

Ur Älmeboda Hembygdsförenings årsbok 2015

Fruntimmer bakom allt – Strongnet byanät

Alla minns vi ju stormen Gudrun 2005 med veckor och månader utan elektricitet och kommunikation med omvärlden. En påfrestning utan like särskilt för Kronobergs län. Men vi hade även drabbats av hårda stormar ett par tre år innan dess. Då satt jag en arbetsvecka hemma och jobbade framför brasan med datorn i knäet och filt över ryggen för att hålla värmen. Jag laddade mobil och dator hos grannen med mjölkkor och därmed även elverk som drevs med diesel. Offerterna på jobbet måste fram! Hur det var efter Gudrun får ni läsa i de böcker som dokumenterar den upplevelsen.

Efter Gudrun gick vi med hull och hår in i ett teknikskifte, åtminstone Telia, som inte längre var vårt kära gamla statliga Televerket, utan ett marknadsdrivet bolag. Telia använde vissa gudrunoffer som försökskaniner och installerade med tvång så kallad fast mobil som telefon, när luftledningen var helt trasig och låg i nystan på marken. Denna teknik var då inte fullt utvecklad och missnöjet var stort på sina håll på landsbygden. Telias plan för teknikutveckling av stolplinjer med koppartråd, som vi andra kallade nedläggning, smög sig allt närmare samtidigt som vi aldrig mer ville vara så isolerade och hjälplösa som veckorna och månaderna efter Gudrun. Då kallades ju till och med militären in med bandvagnar för att nå de äldre, där inte hemtjänsten kom fram.

Kraftbolaget Kreab (Nuvarande Kraftringen) hade redan planerat in att gräva ner vissa av sina elledningar i vår socken våren 2005. Framsynt nog lade de samtidigt ner tomrör för eventuellt framtida bredband.

På Regionförbundet södra Småland hade man anlitat en konsult för att ansöka om statliga medel till så kallad redundant bredbandsförbindelse mellan Lessebo och Tingsryd. Jag kontaktade denne konsult och föreslog att förbindelsen skulle gå där byarna ligger och inte strikt följa väg 120 mellan Rävemåla och Tingsryd. Så blev det. Därmed kom Post- och Telestyrelsens resurser att satsas på ett stamnät från Lessebo via Älmeboda, Rävemåla, Yxnanäs, Kållebo, Dångebo och vidare till Tingsryd.

Längtan efter fiber och snabbt bredband var särskilt stark i den del av socknen som inte ens hade ADSL, utan helt urmodig telestation. En dag sa min granne Bengt Holmqvist till mig: ”Det där med bredband skulle vara fint. Det fixar väl du, Britt-Louise!” Sagt och gjort – det var bara till att anta utmaningen och försöka.

Vid södra delen av sjön Mien finns lika föreningsaktiva bybor som vi har i Älmeboda socken, och Bodil Nilsson från Yttra Källehult och jag slog oss ihop för att uppvakta Kreab. Även vid Mien fanns nedlagda tomrör i samma dike som elledningarna grävts ner. Valborgsmässoafton 2009 klev vi in på Kreabs kontor i Hallabro till vårt avtalade möte. Vi blev väl bemötta, väckte intresse och fick kartor med oss över Kreabs ledningsnät, där tomrören var markerade. Bollen var i rullning!

Men hur fixar man ett fibernät? Vad behövs för det? Var finns handboken? Frågorna var fler än svaren. Tack och lov fanns det flera som höll på med samma sak. Strongnet har haft gott stöd av framför allt Kvarnamålas tidiga engagemang, men även hämtat kunskap längre fram av Öhr/Ormesberga. Länsstyrelsens tjänstemän och konsulten på Regionförbundet södra Småland liksom Coompanion var till stor hjälp. Tingsryds kommun blev tagen på sängen av det stora intresset och hamnade på efterkälken de första åren i förhållande till byanäten i kommunen. Samtidigt har vi i Strongnet kunnat bidra med våra erfarenheter, dokument och tips till byanät som startat senare än vi till exempel i Värmland och Dalarna. Strongnet var även fadder till Älmeboda Fiber, innan där så småningom bildades en mycket kraftfull styrelse.

Personligen har jag också drivit frågan om ytterligare statliga medel att söka, när dessa tog slut. Detta för att fler byanät skulle kunna anläggas. Har också gästat infomöten på andra håll. Enhetliga regler i hela landet för byanät har Älmeboda Centeravdelning pläderat för. Senast drev jag frågan om avbrottsersättning på nationell nivå både för bredband och mobil telefoni samt för mobil täckning över hela landet, inklusive fjäll, sjöar och hav för att minska olycksrisk och i rättvisesyfte.

I september 2009 hölls det första mötet inför bildandet av Strongnet Ek. För. Det var folk från flera olika byar för att sprida delaktighet och få med olika kompetenser. Jag hade i förväg funderat över namn på föreningen och lutade åt att använda någon av sjöarna i området i namnet, för att inte någon by skulle lyftas fram speciellt. Kinnen låg bra till (inga å, ä eller ö som kan krångla i nätadresser). Men så när vi satt där samlade kom jag på en ordlek med min egen by Strånganäs och engelskans ord för stark, strong, samt engelskans ord för nät, net. När jag föreslog det mest på skämt, sken Jan-Eric Svensson upp i ett stort leende och sa: ”Det tycker jag var bra!” och så var det bestämt, Strongnet.

Sedan följde parallellt jobb med att hålla flera informationsmöten med kommunens tjänstemän närvarande och resurspersoner med erfarenhet av fibernät, som kunde berätta vad fiber är för något och hur man kopplar ihop fastigheterna i ett nät. Vi tog in intresseanmälningar, översatte informationsblad till tyska, öppnade hemsida och gjorde en projektansökan till Leader Sydost för att få EU-pengar till uppstarten. Denna ansökan fick avslag. Trots att man inte talat om annat än bredband i samband med introduktionen av nya Leaderprogrammet, så vägrade vårt Leader Sydost bidra till förstudie. Tack och lov fanns det andra pengar att söka inom Landsbygdsprogrammet! Och då blev det precis som med ketchupflaskan, allt på en gång.

Inför denna ansökan, hade planerna vidgats. I närheten har vi även E.ON som elleverantör, och byborna där ville inte bli utanför. S Sandsjö hörde också av sig och sa att de inte hade kraften att bilda en ny föreningsstyrelse. De ville hänga med oss. Ett relativt begränsat projekt växte till en stor satsning. En del styrelseledamöter backade då ur, för att satsa på egen verksamhet. Nya kom till.

Våra styrelsemöten höll vi i Holkens mötesrum och informationsmöten hölls både i Holken, i S Sandsjö församlingshem och för det som skulle bli Älmeboda Fiber hölls möten i Rävemåla Bygdegård. Det var härligt att höra sorlet stiga mot taket under samling och fikastunden. Många män kom till dessa möten, som vi annars inte möter i exempelvis kulturella sammanhang. Men en hel del kvinnor deltog också. Både Gudrun och fiberbyggandet har bidragit till ökad gemenskap och samarbete på landsbygden.

Ansökan om bidrag från Jordbruksverket beviljades via länsstyrelsen. Summan var strax under 200 000 euro, dvs ca 1.9 miljoner kronor. Medfinansiering om 25 procent hade vi fått underskivet på av Tingsryds kommun, som alltså bidragit med en fjärdedel av de 1,9 miljonerna. Moraliskt stöd fick vi också av Älmeboda Företagarförening, Älmeboda Sparbanksstiftelse, Älmeboda Sockenkommitté och Holken Yxnanäs.

Nu var det allvar! Medlemsavtal skrevs med hågade fastighetsägare och så behövde vi nyttjanderättsavtal för att kunna gräva i mark hos icke medlemmar och längs vägarna. Offerter hämtades in för att få grävare, material, projektering, dokumentation med mera. Fakturor skickades på insatser för att ha startkapital. Tidigare hade styrelsen betalat in del av insats för att vi skulle ha pengar att röra oss med inledningsvis. Tillstånd av olika slag skulle fixas via länsstyrelsen, via Trafikverket, via kommunen. Hela tiden ett lärande. Styrelsemötena blev till studiecirkel hos Studieförbundet Vuxenskolan, då vi gick in i nya faser och delade med oss till varandra vad vi hämtat in för ny kunskap sedan sist som beslutsunderlag.

Regionförbundet södra Småland lyckades till slut nå en ekonomisk uppgörelse med Kreab. Detta blev oerhört viktigt för Strongnet och bygden, då vi kunde lägga ner el samtidigt som vi anlade fiber, och vi kunde äntligen köpa Kreabs tomrör. Denna samförläggning med i tur och ordning både Kreab, E.ON och Telias Skanova underlättade ekonomiskt för byanätet och gjorde att vi förutom 7,5 mil fibernät även fått ner ca 3,5 mil elledningar i marken. Flera av dessa mil el hade aldrig blivit säkrade utan fibern. Broddamåla i Eringsboda socken i Blekinge hörde också av sig, just på grund av svajiga elledningar. Där var byborna villiga att betala för att få ner elen; fibern var sekundär. Allt eftersom tiden gick innan inkoppling kunde ske, sista huset 9 december 2013, började även Broddamåla längta efter fibern. Strongnet hade ju planerat att koppla in kunderna i etapper, men olika omständigheter vi inte rådde över gjorde att vi grävde och grävde år ut och år in utan att någon fick börja nyttja fibern. Glädjen var ju desto större när vi slutligen blev uppkopplade hösten 2013!

Många, många tusentals ideella timmar är nedlagda för att få fram Strongnet byanät och det snabba bredbandet ut i minsta by. Vi har gjort det solidariskt – alla har betalat samma insats om 20 000 kr till den ekonomiska föreningen och 5000 kr för det material som behövs på tomten och inne i fastigheten. Vi valde också ett system med dagsverken, som vissa valde att köpa sig fria från. Om man från tomten har en kilometer ti!l kopplingspunkten eller 10 meter, priset har varit detsamma med hjälp av bidraget. Insatsen kan man få tillbaka framöver. Den är ju ett lån till föreningen för att finansiera under byggtiden.

Vilka har då blivit medlemmar? Svårast har det varit att få med barnfamiljer, då de redan har mycket lån på fastigheten. Svårt har det också varit med äldre, där medelålders barn äger gården och inte ser någon vinst med det hela. Men många har nappat, 175 fastigheter är medlemmar, vilket är under 50 %. Det betyder att det finns potential att koppla på flera hus framöver. Rent geografiskt sträcker sig Strongnet från Ronnebyån i väster till någon kilometer öster om väg 122, samt från väg 120 i norr till Blekinges gräns i söder. Undantagen är Broddamåla by i Eringsboda, som också ingår, liksom en tarm med Kråksmåla, Bänkeboda, Häggesmåla norr om väg 120.

Nyttan med det hela då? Oerhörd tidsbesparing för oss som använder nätet dagligen är det som märks bäst för enskilda personer. Men också att vi kan titta på TV och lyssna på radio när vi vill, och inte när programmet annonseras i tablån. Vi kan ha telefonabonnemang via nätet också.

Nu har vi lika villkor här ute som i staden för ungdomar, för företagare, för distansstudier och distansarbete, för nätshopping, bankärenden, ansökningar och kontakt med myndigheter via e-tjänster. Fibernätet har också bidragit till inflyttning och ökat fastboende. Fritidsboende kan vistas här längre perioder, vilket ger ökat underlag till affärer och service. Det kan storma utan att vi tappar kontakten med varandra och omvärlden, vilket är så värdefullt. Byanätet ger framtidstro och trygghet!

Detta var värt att fira, vilket vi gjorde med invigningsfest för hela bygden på Abrahamshults loge i september 2014, då både Älmeboda Fiber och Strongnet var klara med sina nät. Tillställningen gästades av landsbygdsminister Eskil Erlandsson och knöt ihop de symboliska fibrerna gjorde framtidens ungdomar i 4-årsåldern.

Men det hade inte gått utan allt stöd från er runtomkring och support från myndigheter samt regionförbundets satsning. Mycket betydelsefull har varit och är Ekonomikonsult Ivan Eriksson, Växjö, uppvuxen i Krusamåla.

Styrelseledamöter i Strongnet från hösten 2009 har varit och är följande

Britt-Louise Berndtsson, ordförande

Ove Rube, vice ordförande, webbansvar

Frida Eskilsson, kassör

Andreas Åstrand, sekreterare

Kent Algotsson, samordnare anläggandet, adjungerad

Bengt Kronholm, ledamot

Ragnhild Olsson, ledamot

 

Tidigare:

Tobias Holmqvist, ansvar markavtal

Bengt Holmqvist, ledamot

André Hitz, ledamot och ersättare

Maria Larsson, ersättare

Lars-Ivar Rosenberg, kassör

Iréne Karlsson, sekreterare

Bengt Sandholm, ledamot

Barbro Ingemansson, sekreterare

Arne Cesar, ersättare

Charlotta Cesar, sekreterare

Mattias Palmér

David Svensson, entreprenadansvarig

Gunnel Alsterbrink, sekreterare, webbansvarig

Peter von Maske, vice ordförande